Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framställningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Uppsatsens syfte är undersöka hur herrtidningarna Café, Slitz och Moore skildrar maskuliniteter och vidare problematisera dessa. Detta görs med att titta närmare på begrepp som heteronormativitet och maskuliniteter. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av tre svenska herrtidningar från år 2002-2004. Först diskuteras innehållsanalys med inriktning på kritisk diskursanalys som metod. Sedan finns en genomgång av tidigare feministiska medieanalyser.

Uppsatsen är en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnär. Tidningarnas recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs målningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hämtats från bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnärens hemsida på Internet med länkar till Konstnärslexikonet Amanda och Svenska konstnärer. Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har långsamt en ?bild? av Johan Thunbergs konstnärliga verksamhet vuxit fram som idag år 2011 kan ses som en mindre affärsrörelse. En intressant del i affärsrörelsen, förutom den konstnärliga kreativiteten att framställa originalmålningar, är marknadsföringen av enmansföretaget.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

I det svenska samhället används tidningar som verktyg för människorna att ta reda på vad som händer i vårt samhälle och i resten av världen. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 års befriade", som kom till Sverige under våren 1945. Tidningarna som används i denna studie är Arbetet, Skånska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet är därmed tidningarnas reportage, samt publicerade insändare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att använda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer även att använda en komparativ metod när jag jämför tidningarnas reportage. Då jag analyserade mitt material har jag även valt att använda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhållande till ?etniskt svenska?. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet.

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikaländer förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval avartiklar ? både text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs itidningarna sägas förmedla företagets corporate brand.